top of page

Observatoriets Uppkomst

Tiden före 1970

Intresset för astronomiska frågor hos allmänheten i Göteborg väcktes på allvar troligen den 8 juni 1918. Det var när göteborgaren Axel Corlin (1896-1965) från balkongen i sitt föräldrahem på Södra vägen i centrala Göteborg upptäckte en nova i stjärnbilden Örnen. Han rapporterar detta till sin vän och äldre kollega Knut Lundmark i Uppsala. Lundmark kunde sedan via en astronomisk telegramcentral i Köpenhamn kabla ut nyheten över världen. Mer om detta kan man läsa i Johan Kärnfelts bok, Till stjärnorna, (Folkuniversitetets akademiska press, Malmö 2004, ISBN 91-85359-01-7).

 

Corlins upptäckt resulterade i mängder av tidningsartiklar, speciellt i göteborgspressen. Intresset för amatörastronomi steg kraftigt och Corlins strävan att popularisera vetenskapen resulterade så småningom i att göteborgarna fick sitt första folkobservatorium i Slottsskogen. ”Det dröjde emellertid till sommaren 1929 innan allt var klart. Anläggningen kunde invigas i början av september.” (Johan Kärnfelt) Observatoriet uppfördes på samma plats där nuvarande Slottsskogsobservatoriet ligger.

 

Göteborgs Astronomiska Klubb bildades fredagen den 2 december 1955 vid ett möte på Institutionen för elektronik på Chalmers Tekniska Högskola. 21 personer var närvarande. I den första interimsstyrelsen ingick professorerna Olof Rydbeck, Nils Ryde och Emil Jerlov tillsammans med Gunnar Darsenius och Hans Martinsson. Medlemsavgiften var då 5 kronor per år.

1988 hade medlemsantalet stigit till över 250.

Tiden efter 1970

Claes Bernes som höll i amatörmöten på Chalmers och som var redaktör för ScanAm (The Scandinavian Amateur Astronomer). Första numret utkom 1972 och kan ses här.

Amatörastronomtidningen ScanAm innehöll allt från instrumentbyggen till aktuella observationer. En enormt inspirerande tidning för stadens astronomiintresserade ungdomar. Tidningen var först i A5 format och tillkom med hjälp av GAK-are. I föreläsningssalen på elektronfysik med de hårda träbänkarna  gavs många legendariska föredrag.  Tesamkväm efter föredragen och efter amatörmötena i lunchrummet på elektronfysik. Här smiddes de stora planerna under 70-talet på teleskopbyggen och observatoriebygge.

 

Klubbhuset i Västra Frölunda samlade alla entusiaster på måndagarna under många år. Berömt för sitt goda tevatten. Där byggdes ett planetarium. Införskaffandet av den stora refraktorn. Bo Bergmans engagemang med denna, samt Erik Wigh's idoga arbete.

 

Sammanfattning av en artikel i Aurora nr 12, 1988 författad av Bengt Hasséus

 

År 1973 lyckades klubben köpa en 15 centimeters refraktor av fabrikat GOTO. Eftersom klubben inte ägde något observatorium placerades det nedpackade instrumentet på Chalmers. 1978 fattade Härryda kommunstyrelse ett beslut att upplåta mark för uppförande av ett astronomiskt observatorium. Ett arrendeavtal tecknades med kommunen. Göteborgs kommun lånade ut 80.000 kr på 25 år.

1979 var planerna att under året uppföra det s.k. servicehuset. Under sommaren och hösten arbetade 31 personer nära 1300 timmar på bygget. Man hoppades att själva observatoriebyggnaden skulle stå klar under 1980. Åren gick med mycket slitsamt arbete, inte minst med att transportera upp hålsten, cement och annat byggmateriel från vägen till bergstoppen.

I juli 1983 kunde GOTO-teleskopet placeras på plats och för första gången riktas mot stjärnhimlen.

Den officiella invigningen skedde 26 maj 1984.

Foto från observatoriets konstruktion

G First light med refraktorn och I Hamberg.jpg
bottom of page