Göteborgs Astronomiska Klubb
(GAK)
En historisk
tillbakablick
Innehåll:
Tiden före 1970
1970 och framåt
Klubbobservatoriet
Tiden före 1970
Intresset för
astronomiska frågor hos allmänheten i Göteborg väcktes på allvar troligen den 8
juni 1918. Det var när göteborgaren Axel Corlin (1896-1965) från balkongen i
sitt föräldrahem på Södra vägen i centrala Göteborg upptäckte en nova i
stjärnbilden Örnen. Han rapporterar detta till sin vän och äldre kollega Knut
Lundmark i Uppsala. Lundmark kunde sedan via en astronomisk telegramcentral i
Köpenhamn kabla ut nyheten över världen. Mer om detta kan man läsa i Johan
Kärnfelts bok, Till stjärnorna, (Folkuniversitetets
akademiska press, Malmö 2004, ISBN 91-85359-01-7).
Corlins upptäckt
resulterade i mängder av tidningsartiklar, speciellt i göteborgspressen.
Intresset för amatörastronomi steg kraftigt och Corlins strävan att
popularisera vetenskapen resulterade så småningom i att göteborgarna fick sitt
första folkobservatorium i Slottsskogen. ”Det dröjde emellertid till sommaren
1929 innan allt var klart. Anläggningen kunde invigas i början av september.” (Johan Kärnfelt) Observatoriet
uppfördes på samma plats där nuvarande Slottsskogsobservatoriet
ligger.
Göteborgs Astronomiska
Klubb bildades fredagen den 2 december 1955 vid ett möte på Institutionen för
elektronik på Chalmers Tekniska Högskola. 21 personer var närvarande. I den
första interimsstyrelsen ingick professorerna Olof Rydbeck, Nils Ryde och Emil
Jerlov tillsammans med Gunnar Darsenius och Hans Martinsson. Medlemsavgiften
var då 5 kronor per år.
1988 hade
medlemsantalet stigit till över 250.
1970 och framåt
sammanställt av Ivar Hamberg
1970-talet präglades
bl.a. av:
- Claes Bernes som höll i
amatörmöten på Chalmers och som var redaktör för ScanAm (The Scandinavian
Amateur Astronomer). Första numret utkom 1972 och kan ses här.
Amatörastronomtidningen
ScanAm innehöll allt från instrumentbyggen till aktuella observationer. En
enormt inspirerande tidning för stadens astronomiintresserade ungdomar.
Tidningen var först i A5 format och tillkom med hjälp av GAK-are.
- Klubbföredragen på Chalmers.
I föreläsningssalen på elektronfysik med de hårda träbänkarna gavs
många legendariska föredrag.
- Tesamkväm efter föredragen
och efter amatörmötena i lunchrummet på elektronfysik. Här smiddes de stora planerna under
70-talet på teleskopbyggen och observatoriebygge.
- Klubbhuset i Västra Frölunda
samlade alla entusiaster på måndagarna under många år. Berömt för sitt
goda tevatten. Där byggdes ett planetarium.
- Införskaffandet av den stora
refraktorn. Bo Bergmans engagemang med denna, samt Erik Wigh's idoga
arbete.
Bilder från bygget av klubbobservatoriet
Klicka på bilderna för att se dem i större format
Klubbobservatoriet
Sammanfattning av en artikel i Aurora nr 12, 1988
författad av Bengt Hasséus
År 1973 lyckades
klubben köpa en 15 centimeters refraktor av fabrikat GOTO. Eftersom klubben
inte ägde något observatorium placerades det nedpackade instrumentet på
Chalmers. 1978 fattade Härryda kommunstyrelse ett beslut att upplåta mark för
uppförande av ett astronomiskt observatorium. Ett arrendeavtal tecknades med
kommunen. Göteborgs kommun lånade ut 80.000 kr på 25 år.
1979 var planerna att
under året uppföra det s.k. servicehuset. Under sommaren och hösten arbetade 31
personer nära 1300 timmar på bygget. Man hoppades att själva
observatoriebyggnaden skulle stå klar under 1980. Åren gick med mycket slitsamt
arbete, inte minst med att transportera upp hålsten, cement och annat
byggmateriel från vägen till bergstoppen.
I juli 1983 kunde
GOTO-teleskopet placeras på plats och för första gången riktas mot
stjärnhimlen.
Den officiella
invigningen skedde 26 maj 1984.